(ur "För full hals"December 1929-Januari 1930, tolkat och översatt till svenska av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt)
Låt äran
som en otröstlig änka
släpa sig fram
efter ryktbara genier
i dystra likprocessioner-
min dikt ska dö
som en namnlös man,
en menig soldat
framför fiendens bastioner!
Jag skiter i
all tungviktig brons
jag skiter i
den sliskiga marmorismen!
Vi ska dela äran-
vi är ju av samma sort-
och vårt
gemensamma monument ska bli
den i striden
härdade
socialismen
Mitt andra exempel på hur pragmatism som politisk strategi, och som svek emot ideal, får de mest lustiga konsekvenser, är berättelsen om den demokratiske guvernören i Arkansas, Orval Faubus. Det var Faubus som beordrade nationalgardet att blockera vägen för nio afro-amerikanska studenter under krisen i Little Rock, Arkansas hösten 1957. Varför gjorde han detta? Faktum är att Faubus egentligen inte var en rasist. Han hade gått till val på desegregation, och hade bland annat desegregerat busarna i staten. Men då den rasistiska pöbeln ville hindra nio ungdomar att gå i skolan, så handlade Faubus på ett ytterst pragmatiskt sätt. För att förhindra att kaos bröt ut bland "the rednecks" med uppror som följd, så beslöt han i en populistisk manöver, att helt enkelt sätta in soldater för att förhindra de afro-amerikanska ungdomarna sin lagstadgade rätt att gå i en icke-segrerad skola. Dessutom så fanns det drag av populistiskt opinionsbildande;
"Journalist Harry Ashmore (who won a Pulitzer Prize for his columns on the subject) portrayed the fight over Central High as a crisis manufactured by Faubus. Ashmore said that Faubus used the Guard to keep blacks out of Central High School because he was frustrated by the success his political opponents were having in using segregationist rhetoric to arouse white voters."Hela denna härva blev senare ett stycke jazzhistoria. Monsterkompositören Charles Mingus skrev låten "Fables of Faubus" om händelsen.
först blev den dock censurerad för den kontroversiella texten
Ännu mer kuriosa är, att en av eleverna, Gloria Ray Karlmark, numera bor i Sverige. Vad tycker hon om "pragmatism"?
Pragmatism, Kultur, Poesi, Jazz, Josef Stalin, Vladimir Majakovskij, Orval Faubus,Charles Mingus, Musik, Ideologi, Historia
Annat intressant...
6 kommentarer:
Du hävdar alltså att Josef Stalin var pragmatiker när han övergav NEP och att exempelvis Bucharin inte var det, utan istället var ideologisk?
Var finns beläggen för detta?
Har du läst artikeln du länkar till?
Jag har läst artikeln jag länkar till. Bara för att man går från en form av kapitalism till en annan, så blir man ju inte "ideologisk" för det?
Om du läser artikeln - och kompletterar med lite "vanlig" kunskap om det sovjetiska projektet - så lär du dig att det var Lenin som var pragmatikern och Stalin ideologen.
När du skriver om Stalins omvandlingsprojekt följande, att det var "Pragmatiskt som fan, men till vilket pris? Några millioner döda, och ett ordentligt svek gällande den ryska revolutionens ideal", så är det inte riktigt vad du kan utvinna ur artikeln.
Lenin tog hänsyn till verkligheten, han ville ha makten, tog den, och försökte sen med hjälp av NEP driva fram en slags småfolkskapitalism som skulle valla in folket i socialismen. Stalin (med Trotskjis radikalism som utgångspunkt) ville hasta på utvecklingen. Hela den diskussion som fördes då - och som förts om situationen efter 1917 - påminner om den vi fört på bloggarna de senaste dagarna. Visionärerna och utopisterna ångar på för full hals och försöker släpa med sig folket in i framtiden. När det går åt helvete får de plocka fram vapnen och driva folk framför sig.
Artikeln du länkar till innehåller följande formulering:
"Stalin tycktes alltså betrakta socialismen som något som tvingas på ett motspänstigt folk av en mäktig stat."
Stalin hade en vision om en snabb omvandling till socialismen, han hade en del argument för detta som man kan respektera, men i huvudsak var det fel strategi. Hade exempelvis Bucharins mer "nyliberala" hållning vunnit i Sovjet kanske världen sett annorlunda ut.
Men om du tar det av hans mål som jag syftar på, snabb industrialisering av ett efterblivet land, så får man ju en helt annan bild. Det jag vill påvisa är, att pragmatismen finner inga gränser, den ser bara till vad som för stunden kan vara rationellt för att nå sina mål. Då är det väl inte konstigt att Stalin "driver folk framför sig" genom att skicka dom till läger av olika karraktär! Bara man tillåter sig tänka tanken, så är ju hela Stalin-eran med alla dess brott, inget annat än ett utlopp för en oerhört rationell pragmatism. Vill man industrialisera snabbt, ja då låter man inga hinder stå i vägen. Att sedan "hindret" var stora delar av befolkningen, det visar ju just på att "pragmatismen" inte är helt felfri.
Detsamma kan sägas om Kina, Kambodja, Nazi-Tyskland och det unga USA. Pragmatismen finner inga hinder, även om resultatet blir exploatering av människor och massmord!
Och om Stalin och hans framdrivna kollektiviseringar var "pragmatism" vad var då NEP-förespåkarna, vad läser du ut av Lenins "testamenten" och vilken linje stod Bucharin för, om det inte var pragmatism? Och Trotskji, vars idéer låg bakom kollektiviseringarna, var han också pragmatiker? Var ALLA pragmatiker?
Nä, vi stänger det här debatten och läser på lite innan vi kastar ur oss floskler.
Om Stalin inte var en pragmatisk svikare av sin ideologi, då han exploaterade, "förslavade" och dödade millioner människor för att industrialisera Sovjet, då får det stå för dig. Vad skulle du kalla det? Varför skulle det finnas någon sorts motsättning mellan att både NEP och Stalinismen skulle kunna vara "pragmatiska"???
Stäng Stalin-sidan av debatten isåfall!
För det är ju ändå storyn om Faubus som är mest relevant för socialdemokratin idag.
Vad händer om vi förlorar valet 2010 eller 2014, för att 20% av LO-kollektivet röstade på Sverigedemokraterna?
Ska vi då vara "pragmatiska" och, i populistisk anda, anpassa vår politik efter väljarnas rasism? Ska Mona Sahlin införa en apartheidstat, ifall Sverigedemokraterna&c/o "snor" stora delar av våra väljare i några opinionsmätningar 2012?
Du hör ju själv hur absurt det låter! Men ändå är det kompromisser av den kalibern du och andra "pragmatiker" vill göra med vår ideologi. Vi ska anpassa oss efter trender, bara för att vinna val.
Sen kanske du tycker att man inte kan jämföra en rasistisk människosyn med liberala reformer och avradikalisering , men det är en helt annan diskussion...
Skicka en kommentar