Läste i DN något som verkar vara ett förvirrat utalande från LOs ordförande Wanja Lundby Wedin, hon ger i artikelln Svenskt Näringsliv rätt i deras konstanta hävdande att facket har för stor makt. Hon säger att hon är beredd att diskutera konflikträtten.
Det är mycket tråkigt, Wanja kapitulerar för kapitalets mediestrategier. Det lustiga i sammanhanget är att PTKs (Privata Tjänstemanna Kartellen, samverkansorganisation mellan en rad SACO och TCO förbund) ordförande Mari-Ann Krantz är betydligt klarare över konflikträttens självklara position i den svenska modellen "Men konflikträtten behövs för balansen på arbetsmarknaden. Svenskt Näringslivs budskap är mest ett mantra utan substans. Vi tar ansvar och missbrukar inte reglerna. Ska vi diskutera måste de bli tydligare om vad som är problemet".
En av det grundläggande principerna i den svenska modellen är att arbetarna säljer fredsplikt mot shyssta löner och goda arbetsförhållanden. Detta regleras i kollektivavtal, att strejka mellan avtalen är just det vapen som arbetarna besitter för att kunna utveckla och förbättra avtalen.
Och att maktförhållandet mellan facket och arbetsköparna skulle vara snedvridet är inget annat än tom retorik. En lockout skulle svida hårt i de flesta förbunds konfliktkassor.
Konflikträtten skall inte diskuteras med kapitalet. Kapitulera inte Wanja!
Facket, LO, Wanja Lundy-Wedin, Almedalen, Svenskt Näringsliv, PTK
onsdag 11 juli 2007
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
