lördag 11 augusti 2007

SSU: Den hetrosexuella kärnfamiljen ett antifeministiskt projekt

Jag har precis för första gången fått sova ut efter kongressen, kollar media om vad som skrivits, en uppseendeväckande sak är att DN har en ren politisk nyhet, som jag tyvärr inte kan länka i skrivande stund då Dn.se ligger nere, men det handlade om att SSU numera vill aveckla sveriges vapenexport. Politikerbloggen skriver tusen inlägg om wahlbäck grejen, jag lyckades själv missa festen, då jag sov, men vad jag vet så var walhbäck inte så poppis i salen, men så är han ju intelektuellt överstående som han sade till Studio Ett.
Ordförandevalet är väl det som fått mest medieuppmärksamhet. Aftonbladets snälla hyllning av organisationen på ledarsidan var värmande. Monas tal har också fått onödigt mycket publicitet, Wanjas tal var betydligt bättre.
I bloggosfären skriver Jinge om Jytte och är otroligt oinsatt, han verkar tro att der är ordföranden och inte kongressen som fastlägger SSUs politiska program, jag skulle vilja råda jinge att läsa det politiska handlingsprogrammet i sin helhet så fort det är färdigjusterat och tillgängligt för allmänheten. Att vi tagit radikala program om Feminism, ekonomisk demokrati och förespråkar ett nytt pensionsystem kan han då läsa.
Igår vid 11 tiden antog SSU kongressen ett nytt radikalt familjepolitiskt stycke att föra in under Feminism. Detta var något som drevs av oss i SSU Stockholm och nog det som jag personligen tycker är det häftigaste vi fått under kongressveckan. Numera står det att "den hetrosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt" i SSUs politiska handlingsprogram. Det nya stycket i sin helhet:

Befria familjen

För SSU är det självklart att kärlek är något var och en själv väljer om och hur man vill manifestera. En familj behöver inte nödvändigtvis vara något man väljer att ingå i på grund av romantisk kärlek, eller som involverar barn. För vissa kan den traditionella kärnfamiljen, , med konstellationen mamma – pappa – barn byggd på en heterosexuell kärleksrelation, vara ett alternativ, medan andra väljer andra former. Oavsett hur man väljer att leva ska det vara ett eget val. För många har valet att leva i en traditionell kärnfamilj inte varit frivilligt, utan snarare en effekt av hur samhällets normer ser ut. Detta har lett till att den traditionella familjen som institution till stor del varit, och fortfarande är, en kvinnofälla. Kvinnor kan av ekonomiska och sociala skäl bindas fast i ett äktenskap som de mår dåligt av. Samtidigt är normen om kärnfamiljen ett mycket tydligt uttryck för heteronormen som råder i samhället då man i ett utgångsläge förutsätter att familjebildning är förbehållet heterosexuella, och när viss acceptans för samkönade familjebildningar uppstår är det begränsat till en mycket snäv ram. Den heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt. SSU kräver att kärnfamiljen som norm krossas.

I familjen läggs grunden för många av de normer som sedan följer oss genom livet och det är därför viktigt att denna arena är så jämställd som möjligt. Det är oacceptabelt att huvudansvaret för barnen ligger på en förälder, mamman. Barn har lika rätt till sina föräldrar och dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning. Den ojämna uppdelning av det oavlönade arbetet i hemmet som sker idag får negativa effekter även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. SSU kräver därför att föräldraförsäkringen individualiseras.

Kärnfamiljen som norm ska krossas.

Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet att skriva över någon del till den andra.”


, , , , , , ,