Bloggen är död, eller vänta, den har aldrig levt! Alt. hur urspårad socialdemokratiska partiledningen börjar bli…

För det flesta av oss är det ingen nyhet hur övervärderat bloggfenomenet faktiskt är. En gång skrev jag ett provocerande inlägg på en blogg, efter att ca 170 människor läst det ringer det en journalist från expressen. 170 personer är ingenting, det vi aktivister, vi som åtskiljliga gånger har knackat dörr, delat ut flygblad eller deltagigt i demonstrationer.

Med det klarlagt säger jag dock inte att vi inom vänstern borde sluta blogga. För det är en speciell grupp som gör övervärderandet av bloggen, journalisterna. Denna grupp av vita medelklassmän ser hur andra vita medelklassmän kommenterar samhället och får för sig at detta är ”folket”. Hela svenska folket bloggar ju. Att ca 20 % av sveriges befolkning ej har tillgång till dator i hemmet glömmer de nog.

Men media har en enorm makt, nu har media bestämt att bloggen är ett viktigt samhälleligt fenomen, det skrivs mer om saker som händer på bloggar som en handfull människor läst än demonstrationer som samlar tusentals. Men detta måste vi inom vänstern utnyttja. Vi måste ta över bloggosfären. Kommentera det ständiga högerbloggandet med bloggsvar på våra bloggar. Så när federley säger att facket har för mycket makt skall inte 5-10 bloggare säga att han har fel, utan 150 – 200. Det är fullt möjligt, det finns fler vänsterbloggare än så. Grejen är att då kommer de inte allt för intelligenta journalisterna se det som att det existerar en folkstorm mot Federley och inte en mot facket. Trotts att det i verkligheten inte existerar en folkstorm mot endera av företeelserna.

Ett annat exempel på journalisternas övervärderingar är facebook. Några vettiga människor startade facebook-gruppen ”stoppa SLs vardagsmord” då de ville stoppa SLs förslag att sluta med tågtrafiken tidigare på vardagar. När gruppen hade nått cirka tusentalet medlemmar började media skriva om det, som om det rådde folkstorm mot förslaget. Att stå på sergels torg och samla tusen underskrifter för en fråga av den typen är knappast svårt, det är ingen större bedrift, det är ingen folkstorm. Men media beskriver det så. Det är bra exempel på hur man om man är lite smart kan lura media, och SL backade också tillslut från förslaget.

Det är därför alla dessa blogginlägg där vi skriver våra egna åsikter inte leder någon vart, antingen skall man se till att skapa snedvriden bild av opinionen, eller så får man vara provokativ. För annars bryr sig ingen.

Det är därför partiet centralt är korkade som skapar sin jävla pingtjänst, partikulära åsikter av kreti och pleti om vafan som helst kommer aldrig leda någonvart, det skall vara organiserat bloggande om det skall vara. Det som partiet inte förstår är att man med denna övervärdering av bloggandet bara ger vita medelklassmän ännu mer utrymme att tolka och förstå verkligheten utifrån deras perspektiv, och hur det kan gynna våra ideologier socialismen och feminismen förstår jag inte. ( Andra bloggar som kommenterarping tjänsten 1, 2, 3 )

Bloggandet är inte något som förändrar demokratin, eller förändrar någonting överhuvudtaget. Mellanskiktets vita män kopplar greppet om tolkningsföreträdet även på nätet. Och paritet borde syssla med oppositionspolitik istället för dessa jävla rådslag, bloggar, konferenser, verksamhetsupptackter och gud vet allt. Alla sådana initiativ skulle antyda att våra stadgereglerande demokratiska institutioner inte är tillräckliga. Nä, Mona, dissa pingtjänsten och rådslagen och berätta för folket om vårt budskap, det som antas på partikongresserna.

Socialdemokraterna, bloggosfären, bloggar, media, journalisters dumhet

Undrar du vad SSU Stockholm har för ståndpunkt i diskussionen som varit?

Läs det här.

Människovärdet vi fordra tillbaka

Med anledning av det hätska debatt som uppstått efter publicerandet av mina tidigare blogginlägg har jag nu valt att ta bort dem. Det var aldrig min mening att håna någon eller att förminska den tragiska händelse som mordet på den 16-åriga pojken innebär.

Jag ville skapa debatt, och använde mig därför av hårda ordalag. Jag inser att de inte var särskilt lämpliga i sammanhangen och tar därför bort dem.

Jag tar däremot inte avstånd från det som skulle vara min poäng med inläggen: en kritik mot media och den bild av samhället de visar upp. Alla människor har självklart lika värde, men vems tragedi får plats i media, och hur gör man denna värdering? Varje år mördas i snitt 16 kvinnor i sina hem av närstående män. Det är toppen på en uppsjö av kvinnor som misshandlas av , en del i ett strukturellt förtryck, och varför uppmuntrar inte dagspressen oss att gå ut och demonstrera för deras rättigheter?

Varje dag svälter barn ihjäl på grund av ett orättvist ekonomiskt system. Det finns tillräckligt mycket mat i världen för att mätta alla, men vi i väst gör inte tillräckligt för att fördela det.Varje dag dödas människor i de krig som kapitalismen skapar. Irakkriget är ett aktuellt exempel där USA för att fortsätta med sin oljekonsumtion behövde ta kontroll i ett oljerikt område och säkra sin tillgång. I sammanhang som dessa blir krig en lönsam affär för vissa av de inblandade.

Vi måste hela tiden ställa oss dessa frågor, eftersom media lika lite som någon annan instans i samhället står helt neutrala inför våra samhällstrukturer. Felet är inte att det omskrivna mordet uppmärksammas, felet är att så många andra inte gör det, och på vilket sätt man väljer detta.

Vad gäller citaten i expressens artikel så återger dessa felaktigt vad jag sade till journalisten, min mening var att nyansera det jag tidigare skrivit. Jag försökte förklara för journalisten hur jag anser att media vurmar för de enkla lösningarna, inte skapar en intelektuell debatt. Hur vårt samhälle faktiskt acepterar de våld som används för att uppräthålla förtrycket av halva befolkningen, och acepterar dödandet som sker varje dag i krigen som kapitalismen skapar. Men journalisten förvrängde det jag sagt, det är rena felcitat. Jag kommer aldrig mer våga tala med media.

. .