Ordförandevalet är väl det som fått mest medieuppmärksamhet. Aftonbladets snälla hyllning av organisationen på ledarsidan var värmande. Monas tal har också fått onödigt mycket publicitet, Wanjas tal var betydligt bättre.
I bloggosfären skriver Jinge om Jytte och är otroligt oinsatt, han verkar tro att der är ordföranden och inte kongressen som fastlägger SSUs politiska program, jag skulle vilja råda jinge att läsa det politiska handlingsprogrammet i sin helhet så fort det är färdigjusterat och tillgängligt för allmänheten. Att vi tagit radikala program om Feminism, ekonomisk demokrati och förespråkar ett nytt pensionsystem kan han då läsa.
Igår vid 11 tiden antog SSU kongressen ett nytt radikalt familjepolitiskt stycke att föra in under Feminism. Detta var något som drevs av oss i SSU Stockholm och nog det som jag personligen tycker är det häftigaste vi fått under kongressveckan. Numera står det att "den hetrosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt" i SSUs politiska handlingsprogram. Det nya stycket i sin helhet:
”Befria familjen
För SSU är det självklart att kärlek är något var och en själv väljer om och hur man vill manifestera. En familj behöver inte nödvändigtvis vara något man väljer att ingå i på grund av romantisk kärlek, eller som involverar barn. För vissa kan den traditionella kärnfamiljen, , med konstellationen mamma – pappa – barn byggd på en heterosexuell kärleksrelation, vara ett alternativ, medan andra väljer andra former. Oavsett hur man väljer att leva ska det vara ett eget val. För många har valet att leva i en traditionell kärnfamilj inte varit frivilligt, utan snarare en effekt av hur samhällets normer ser ut. Detta har lett till att den traditionella familjen som institution till stor del varit, och fortfarande är, en kvinnofälla. Kvinnor kan av ekonomiska och sociala skäl bindas fast i ett äktenskap som de mår dåligt av. Samtidigt är normen om kärnfamiljen ett mycket tydligt uttryck för heteronormen som råder i samhället då man i ett utgångsläge förutsätter att familjebildning är förbehållet heterosexuella, och när viss acceptans för samkönade familjebildningar uppstår är det begränsat till en mycket snäv ram. Den heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt. SSU kräver att kärnfamiljen som norm krossas.
I familjen läggs grunden för många av de normer som sedan följer oss genom livet och det är därför viktigt att denna arena är så jämställd som möjligt. Det är oacceptabelt att huvudansvaret för barnen ligger på en förälder, mamman. Barn har lika rätt till sina föräldrar och dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning. Den ojämna uppdelning av det oavlönade arbetet i hemmet som sker idag får negativa effekter även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. SSU kräver därför att föräldraförsäkringen individualiseras.
• Kärnfamiljen som norm ska krossas.
• Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet att skriva över någon del till den andra.”
SSU, SSU Kongressen, Jytte Guteland, Mona Sahlin, Jinge, Feminism, Hetronorm, Familjepolitik
5 kommentarer:
Det nya stycket är onekligen att betrakta som ett progressivt steg framåt Anton!
Varför är det oacceptabelt att jag som kvinna vill vara hemma med mitt barn? Är det alltid bättre för en 1 åring att vara 9 timmar på dagis varje dag än att vara hemma med sin mamma?
Varför skulle det vara fel att ha sitt barn på dagis då? Enligt professor emeritus Bengt-Erik Andersson, som har följt en grupp barn från deras första levnadsår upp till 25 års ålder, så har "hela 70 procent av dem som börjat på dagis före ett års ålder har en mycket positiv utveckling när det gäller skolbetyg, anpassning och social kompetens." och då är samma siffra "Bara 38 procent" för "dem som varit hemma som små barn har haft motsvarande framgångar." Enligt professorn så är forskarsamhället "i dag tämligen överens om att det kan vara bra för små barn att riktigt tidigt börja i barnomsorg, om den håller god kvalitet."
Ingen förnekar dig rätten att vara hemma med ditt barn, men det skall definitivt inte subventioneras. Snarare skall de som lämnar sina barn på dagis få detta fritt eftersom de är ute på arbetsmarknaden.
"Rättvisa är att de som har barn på dagis gör en insats i samhället och betalar skatt. De som föredrar att vara hemma med sina barn har ett fritt val och bör inte subventioneras."
- Göran Persson
Först skriver ni att kärnfamiljen ska krossas, sedan att alla barn har rätt till bägge sina föräldrar.
Nu är det så att alla barn inte har två föräldrar. (bägge är detsamma som två.)
En del har en. Att singelkvinnor åker utomlands och inseminerar sig på klinik blir vanligare och vanligare oavsett om ert moderparti kommer att godkänna inseminationer för ensamstående i Sverige eller inte.Dessa kvinnor bryr sig inte om vad SAP tycker. En del barn har tre föräldrar. Och andra har fyra. Det är vanligt bland regnbågsfamiljer. Mycket konstigt i mina ögon att först kritisera normativitet och sedan skriva "bägge föräldrarna" som om det vore självklart att de var två.
minna:
om du hade läst innan du kommenterat så hade du kanske märkt att det ej står något om bägge föräldrarna.
Formuleringen kring den meningen och hur man skulle göra det för att inte aceotera normer var en stor diskussion. formuleringen lyder "Barn har lika rätt till sina föräldrar och dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning." vilken ju faktiskt inte säger något om antal och kön på föräldrarna...
Skicka en kommentar